Författare: Mats Krantz

Om man någonsin har sett en katt som nyss svalt en kanariefågel, så är det samma uttryck i ansiktet på Sprängarens besättning som i dag efter en kort tur med två av Trsprtstrlsns ( transportstyrelsens oficiella förkortning ) inspektörer, nu fått ett godkännande som passagerarfartyg. Hon får kasta loss med 24 passagerare och 6 besättningsmän eller totalt 30 personer.
Stämningen präglades av uppslupen glädje kombinerat med en stor allvar inför den kommande säsongen. Detta förtroende från en statlig myndighet förpliktigar. Vi skall städse visa att vi motsvarar herrar inspektörers högt ställda förväntningar. Annat vore skämmigt.
Nu skall vi på lite sikt lägga henne i vintervila, men det innebär inte att vi inte kommer att arbeta. Det finns fortfarande mycket att göra innan vi kan pusta ut inför juluppehållet. Sedan börjar strax förberedelserna inför nästa års seglation. Dessa inleds med att vi firar den internationella James Watt- dagen den 19 januari. Det är en dag som inte går obemärkt förbi bland riktiga och då menar vi riktiga ångnördar.
Inget är så bra att det inte kan bli bättre, så vi strävar oförtrutet på.
Men just nu njuter vi av dagens besked att Sprängaren äntligen är klassad som ett passagerarfartyg.

Det har varit en aktiv sommar, även om man inte kan tro det när man läser Sprängarens hemsida.
Fartyget har lämnat kajen för egen maskin under sammanlagt 14 tillfällen. Då har man genomfört entimmars resor i Vasas kölvatten. Dessa resor har varit för medlemmar i Sprängarens vänförening, och de blev en succe’ som resulterade i ett stort antal nya medlemmar.
Vi fick också värdefull erfarenhet, som kommer att tillämpas när vi nu söker passagerarfartygscertikat för att kunna medtaga 25 betalande passagerare. För den skull måste vi mönstra på en säkerhetsbesättning
på minst 5 man ( eller kvinnor ) Dessa skall ha adekvat utbildning och gällande sjukintyg, och de skall också utbildas i fartygets säkerhetsrutiner.
Nästa vecka får vi se om vi får nåd inför Trsprtstrlsn ( transportstyrlsens officiella förkortning ) argusögon. Vi håller tummarna efter att ha arbetat intensivt med en lång lista av krav som skall uppfyllas.

Tiden går fort och mycket har hänt under dessa veckor. Vi arbetar intensivt med att få fartyget i ordning för att få det klassat som passagerarfartyg. Det är inte alldeles enkelt, men vi är optimistiska.
Vad som däremot är ledsamt är att vi mist två av våra vänner. Kapten Claes Insulander som förde Sprängaren på hennes första provtur förra året och Anders Forsberg som flitigt och kunnigt har bidragit till renoveringen av fartyget Bägge saknas och därför flaggar fartyget Sprängaren på halv stång. Må de vila i frid

Vi arbetar intensivt med att förbereda inför eventuella körningar i sommar. Det är många detaljer som skall åtgärdas, och man blir lätt frustrerad över allt som inte hinns med. Vi jobbar dock på, så förr eller senare kommer vi i mål. Nya luckor på maskintoppen installeras, navigationsutrustning skall monteras och anslutas. Arbete i akterinredning pågår och till och med den imponerande bogserbågen i massiv ek har kommit på plats. Allt för att uppfylla kraven från Transportstyrelsen.

Det har varit veckor med blandat innehåll. Ömsom vin ömsom vatten, eller kanske mer precist ömsom sol ömsom snö regn och kyla.
Vi har arbetat med siktet inställt på att kunna presentera vårt fartyg på kulturnatten lördagen den 22/4 mellan 1800-2400. Förra året hade vi en rejäl tillströmning, och den lär väl inte bli mindre i år.
Om allt går som beräknat, skall vi ha maskinen i gång på sakta fram. Vi skall också servera kaffe och korv kokt på vedspisen i byssan. Det är mycket som skall klaffa inför denna dag, men i dag onsdag stack vi eld i pannan för första gången i år. Om inget oförutsett inträffar skall vi kunna visa upp Sprängaren i all sin sjudande (om uttrycket tillåts) prakt på lördag. Kom och besök oss då på piren utanför Vasamuseet.

Fortfarande mörkt och kallt, men ljus och värme återvänder sakta och tinar besättningen från ett tillstånd av vinterdvala. Som en följd av den ökade aktiviteten ökar vi vårt arbete till att omfatta tisdagar och fredagar. Detta gör vi för att kunna visa upp ett fint fartyg på kulturnatten den 22 April. Kom gärna och hälsa på oss då. Om allt går som vi har tänkt, kommer vi att hålla igång maskinen, och blåsa i ångvisslan för att inte tala om att hålla fyr i spisen i byssan och kanske också erbjuda värmande dryck och något att stoppa i munnen. Vår paradrätt på Sprängaren är naturligtvis ” Sprängd anka” men det klarar vi inte av till kulturnatten.
Bilden är den nyinstallerade och nymålade kanonlavetten, där vi skall montera en 57 mm kanon med kort pipa som vi har fått till disposition. Det är en sådan kanon, som ursprungligen fartyget var bestyckat med.

Tiden rusar fram och nu har det gått redan sex veckor sedan vi rapporterade från Sprängaren.
Det pågår ett ständigt och envetet arbete med att förbereda inför den kommande vintern, men också mera långsiktigt att klara av allt som måste göras så att vi nästa sommar kan sätta fartyget i drift och då också kunna göra utflykter med medföljande passagerare. Det är mycket som skall klaffa innan detta är möjligt, men med en trogen och entusiastisk besättning som möter upp vecka efter vecka ser vi inget hinder för att vi inte skall lyckas med denna ambition.
Nu har vi täck henne inför vintern, så nu kan det regna, hagla och snöa utan att det berör oss annat än i ringa grad. Vi jobbar på, snart är det jul.

Nu inträder lite av fulländningens vemod, eller kanske är det eftertankens kranka blekhet. Vare det hur som helst med detta, inget kan förta glädjen över att vi klarade av att lämna kajen och gå för egen maskin. Detta är stort.
Nu skall vi fortsätta att arbeta med Transportstyrelsens digra lista så att vi kan klassa fartyget inför nästa säsong. Då kommer vi att köra allt vad vi kan och förmår.
Men innan dess skall fartyget förberedas inför den snabbt annalkande vintern. Snart är det Jul, tänk på det.
Man börjar med att lägga på skorstenslocket, och det ger möjlighet för den tretåiga flärpmåsen Måzart som för övrigt och märkligt nog värper fyrkantiga ägg, att inta sin position överblickande den närmaste omgivningen. Om ni tittar på bifogad bild kan ni skönja denna ornitologiska raritet.
För övrigt pågår arbetet oförtrutet att rusta och hålla vårt vackra fartyg i yppersta skick. Det är en ständigt lika stimulerande sysselsättning.